Så röstade Västra Götaland i senaste valet

Västra Götaland är ett av Sveriges mest politiskt intressanta län – med allt från storstadsdistrikt i Göteborg till landsbygd i Skaraborg och Dalsland. I riksdagsvalet 2022 visade regionen en tydlig politisk bild, men med stora skillnader mellan kommunerna. Här är en genomgång av hur rösterna fördelades och vad resultaten säger om regionens politiska landskap.

Riksdagsvalet 2022 – de stora dragen

I riksdagsvalet den 11 september 2022 röstade drygt 1,1 miljoner invånare i Västra Götalands län. Valdeltagandet landade på ungefär 84 procent, vilket låg i linje med rikssnittet.

Socialdemokraterna var det enskilt största partiet i länet med strax under 30 procent av rösterna. Det är en siffra som speglar partiets starka fäste i industriorter som Trollhättan, Borås och delar av Göteborg. På andra plats kom Moderaterna med knappt 20 procent, tätt följda av Sverigedemokraterna som fick cirka 18 procent – en markant ökning jämfört med valet 2018.

Miljöpartiet och Vänsterpartiet hade sina starkaste resultat i Göteborg, medan Kristdemokraterna och Centerpartiet höll ställningarna bättre på landsbygden och i kranskommunerna.

Göteborg – ett kapitel för sig

Göteborgs stad sticker ut i jämförelse med resten av länet. Här fick Socialdemokraterna över 30 procent, och Vänsterpartiet nådde sina länsrekord med runt 10 procent. Miljöpartiet presterade också klart bättre i staden än i övriga delar av Västra Götaland.

Sverigedemokraterna hade lägre stöd i centrala Göteborg men nådde däremot höga siffror i kranskommuner som Ale, Lerum och Stenungsund. Det mönstret är inte unikt för Göteborg – det återspeglar en nationell trend där partiet ofta är starkare i pendlingskommuner och mindre orter.

Skaraborg och Bohuslän – tydliga skillnader

I Skaraborg, den östra delen av Västra Götaland, är det politiska klimatet annorlunda. Centerpartiet och Kristdemokraterna har historiskt haft ett starkt fäste i jordbrukskommuner som Skara, Tibro och Vara. I valet 2022 höll det i sig, även om Sverigedemokraterna tog marknadsandelar även här.

Bohuslän, längs kusten norrut från Göteborg, visade ett mer blandat mönster. Turistkommuner med hög inflyttning som Lysekil och Strömstad hade relativt jämna siffror mellan blocken, medan kustkommuner med starkare fiskeritradition tenderade att luta åt det blå-bruna hållet.

Regionvalet – Västra Götalandsregionen byter styre

Parallellt med riksdagsvalet hölls regionvalet till Västra Götalandsregionen, en av landets tre regioner med störst budget och ansvar för bland annat sjukvård och kollektivtrafik.

Socialdemokraterna var även här det största partiet, men fick inte längre majoritet att styra. Det borgerliga blocket – med Moderaterna, Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Liberalerna – fick tillsammans tillräckligt med mandat för att bilda majoritet. Det innebar ett maktskifte i regionen efter år av socialdemokratiskt styre.

Den nya majoriteten tillträdde under hösten 2022 och presenterade ett regionalt styrdokument med fokus på kortare vårdköer, förändringar i kollektivtrafiken och effektiviseringar inom regionens förvaltning.

Kommunvalen – varierad bild

I länets 49 kommuner skiftade bilden kraftigt. Göteborg fick ett nytt styre med ett borgerligt block som tog över från den rödgröna majoriteten. I Trollhättan och Borås behöll Socialdemokraterna kontrollen, medan kommuner som Mark och Tranemo gick åt höger.

Sverigedemokraterna tog kommunalrådspost i flera kommuner för första gången, ett tecken på partiets ökade inflytande även på lokal nivå i Västra Götaland.

Vad berättar resultaten?

Valet 2022 bekräftar en tydlig geografisk och socioekonomisk skiljelinje i Västra Götaland. Storstadens innerstadsväljare röstar annorlunda än boende i bruksorter och landsbygdskommuner. Socialdemokraterna är fortsatt dominerande i arbetarklassens traditionella fästen, men tappar mark på fler platser. Sverigedemokraterna har etablerat sig som ett stabilt andraval i stora delar av länet.

Nästa test för länets politiker kommer i de allmänna valen 2026, då frågorna om sjukvård, bostäder och regional infrastruktur väntas stå i centrum.

Relaterade artiklar