Oväntat lågt inflationstryck

Vice riksbankschefen Per Jansson stödjer det beslut som Riksbanken tog vid mötet den 12 februari att hålla reporäntan oförändrad på -0,25 procent. Eftersom Per Jansson inte hade möjlighet att vara med på Riksbankens möte lämnade han en skriftlig kommentar. Per Jansson påpekar att inflationstrycket är fortsatt oväntat lågt. I oktober förra året räknade man med att inflationstrycket skulle bli högre. Då villkorade man kommande räntehöjningar med att inflationen skulle öka enligt förväntan. Per Jansson nämnde att inflationen till och med utvecklats åt fel håll. Vid decembermötet påpekade Per Jansson att han inte såg någon anledning att höja reporäntan då.

Samtidigt som vice riksbankschefen förhåller sig avvaktande till fortsatta höjningar av reporäntan ser han inte heller en sänkning som en lösning. Att sänka reporäntan till -0,5 procent igen vore inte realistiskt menar han. Dessutom menar han att penningpolitiken är att betrakta som fortsatt expansiv, trots att räntan höjdes i december.

Bakgrund till Riksbankens räntebeslut

Reporäntan har varit negativ under en längre period, vilket är en del av den expansiva penningpolitiken som syftar till att stimulera ekonomin och nå inflationsmålet på 2 procent. Beslutet den 12 februari speglar en försiktig inställning där Riksbanken avvaktar tydligare tecken på stigande pristryck.

Viktiga faktorer bakom det låga inflationstrycket

• Globala konjunkturutsikter: Svagare tillväxt i omvärlden har dämpat efterfrågan på svenska exportvaror.
• Inhemsk efterfrågan: Hushållens konsumtion har inte ökat i den takt som tidigare prognoser förutspådde.
• Löneutveckling: Löneökningarna har varit måttliga och har inte gett det förväntade bidraget till högre priser.
• Kronans växelkurs: Den svaga kronan har hittills inte lett till den importerade inflation som förväntades.

Analys av inflationsutvecklingen

Inflationen mätt som KPIF har legat under målet under en längre tid, vilket skapar utmaningar för Riksbankens trovärdighet. Per Jansson betonar att utvecklingen under hösten och vintern varit svagare än vad direktionen räknade med i oktober. Detta har lett till en omvärdering av när nästa räntehöjning kan bli aktuell.

En djupare analys visar att det låga inflationstrycket delvis kan förklaras av temporära faktorer, men även strukturella förändringar i ekonomin spelar in. Exempelvis har digitaliseringen och ökad konkurrens inom detaljhandeln bidragit till lägre priser på många varor.

Vidare inflation

Vice riksbankschefen är oroad för hur inflationen kommer att utvecklas bortom det kommande halvåret. Inflationsutsikterna tycks vara fortsatt svaga. Den kan dock komma att stärkas av hyreshöjningar, dyrare livsmedel till följd av den torra sommaren och kronans svaga växelkurs. Mycket hänger nu på hur energipriserna utvecklas, men från sommaren och framåt blir bidraget från energipriserna begränsat. Per Jansson menar att det finns argument som tyder på att det kan gå att fortsätta höja reporäntan enligt plan, men han är även öppen för en mer försiktig ränteplan.

Framtida scenarier för penningpolitiken

• Bas-scenario: Gradvis höjning av reporäntan under 2020 om inflationen börjar stiga enligt nya prognoser.
• Alternativt scenario: Oförändrad ränta under längre tid om inflationen fortsätter att understiga målet.
• Riskscenarier:

  Denna artikel uppdaterades senast 19 juli 2026.